solsen

Saker och ting kan vara en engångs grej och man kan förlåta och gå vidare. Man måste glömma saker för att orka med nästa steg. Men när det händer för mycket på en sådan kort tid kanske man måste glömma allt.. Det är ett val som människor gör varje timme. Men jag klarar inte av den pressen, jag gör inte det. Tanken slår mig efter allt jag går igenom hela tiden. Att vara den där tredje är det värsta som kan hända en människa, och jag ska inte låta det hända. Aldrig i livet! Det kanske är skitzofreni? Eller är det ren osäkerhet? Jag vet inte vad det är men jag klarar inte av det längre. Det måste finnas ett stopp, antingen nu eller så rinner allt, precis allt ut i sanden.

Det värsta av allt är.. Vad ska jag säga?

Tack till Lisa, mamma och Jennifer som finns där för mig när jag behöver prata om det.